Kämpar på



Teckningar på g

Är man hemma med ilsket ont i magen och en antibiotikakur finns inte många alternativ vad man kan göra. Så idag, för första gången på väldigt länge tog jag upp penna och papper, letade upp en bild på datorn och satte mig ner för att måla lite. Rita. Teckna. För första och förmodligen sista gången i mitt liv har jag då målat en katt. Dieseldorfen. Jag orkar inte måla päls! Vet ni hur jobbigt det är? Så tidskrävande (åtminstone för en nybörjare på djur).


Nu sitter jag och målar av min förra profilbild på fb. Så ego. Men men. Hittade inga bra bilder för avmålning på de personer jag egentligen ville måla av.

På äventyr



Det känns alltid lika fult att gå ut med sin katt i koppel. Visserligen håller vi oss endast till tomten, så jag tror dock inte att alltför många ens lägger märke till oss. Några gör nog det. Men Dorfen tycker att det är roligt så då spelar det inte så stor roll att människorna tycker vi har en skruv lös. Det hade i alla fall jag tyckt om jag sett någon annan gå ut med missen i koppel!

Ruggiga dagar kräver varma tankar

Idag har det verkligen varit innepysslarväder. Kände att det var längesen jag gjorde cupcakes så satte igång och letade upp mysiga höstrecept!

Husmorn slår alltså till ännu en gång: 
pepparkakscupcakes med clementinsmörkräm.




Inte smakat på helheten än men låt mig säga att både smeten och krämen smakade himmelskt! Hoppas på att detta blir ett lyckat recept för det känns så tråkigt med samma gamla vanliga: vanilj, citron, hallon osv. Och pepparkaka kan man äta året runt sådeså! Åtminstone mjuk pepparkaka och det är ju precis vad detta är.

Nu ser jag fram emot en efterlängtad långkväll med holländaren. Det finns så lite tid att ses när universitet är i vägen. Men kväll blir det film och cupcakes och en mysfaktor som skjuter genom taket. Och eventuellt bilar.

Ha en fortsatt go helg! 

Jag längtar tills färgerna kommer

Snart kommer hösten att explodera i träden - och jag kan inte bärga mig. Höst höst höst. Varje inlägg kommer handla om hösten.

Var ute på en forever alone skogspromenad för en stund sedan. Luften är så underbart klar och frisk! Så härligt att gå där helt ensam i solskenet och känna att den där mössan faktiskt behövdes. Jag gillar kylan faktiskt. Det gör däremot inte min vikinga-hy och hår. Men men! Mysigheten kompenserar.


Bild från en kvällspromenad. Lika fin sol som nu, på't ungefär. 



RSS 2.0