Skulle bara visa vart jag fått min envishet ifrån. Alla i familjen vägrar ge sig och medge att tandkrämen är slut utan står och vrider och bänder skiten tills liiiiite liiiiite tandkräm masar sig ut. Tja, envishet eller lathet, avgör ni. Såhär har det alltså sett ut de senaste kvällarna:

Nej, nu ska jag motionera. Har hört att det tydligen ska vara bra. Hej och hå! Är ju äntligen av med förkylningen.

 

 

Jag är inte redo för att plugga. Usch och fy. Läser som sagt fysik 2 just nu och jag orkar inte ens med den. Bara känslan av att ha någonting efter sig hela tiden är påfrestande och vill hellre gå utan någon press över huvud taget - som jag gjort hittills denna höst. Jag orkar inte plugga!

Så nu frågar jag mig själv varför jag läser fysik 2. Dessa möjliga anledningar har jag kommit på:

1. För att ha något att göra
2. För att få någon slags inkomst
3. För att jag behöver fysik 2 när jag ska söka vidare
4. För att socialicera sig
5. För att samhället vill det
6. För att fysik är roligt

Så jag fick skrapa bilen och skjutsa honom. Han kom bara fem minuter för sent tack vare min episka körteknik (läs: hets).

Nu sitter jag och har för tillfället tagit en paus i fysikräknandet för en viss hårboll gick ner i sina gamla spår så fort jag slog upp böckerna. Hon har nog saknat att kunna störa såhär. Det är liksom inte samma sak med min bror. När hon lägger sig över hans grejer så klappar han henne lite och trycker sedan bort henne lite lätt. Jag gosar massor när hon gör såhär. Vet. Jättedumt. Men jag gillar i och för sig detta gosbeteende hos vår annars ganska självständiga misse. Hon ska vara med överallt, men helst bredvid och inte i knät. Putte.

 

God kväll gott folk.

 

Moder och jag tänkte baka lussekatter. Det ni! Baka lussekatter och dricka glögg. För det är ju jul. Nej, detta är nästan emot mina egna julprinciper, att börja såhär tidigt. Men både mamma och jag kände att vi behövde få lite av den där underbara, lugna myskänslan man får av julpysslet i kroppen. Mm-hm. Dessutom hinns det inte med något lussekattbak nästa helg och sedan är det första advent. Första advent kräver lussekatter.

 

Skulle mest bara meddela er om förändringen ni förhoppningsvis redan ser. Kände att det ljusblå inte passade in nu i de korta dagarna och långa nätterna. La även in tre stycken helt random bilder från hösten som jag tyckte passa in fint. Andra förändringar är

• Större rubriker
• Annat typsnitt i rubrikerna
• Större brödtext
• Större länkar
• Större ALLT
• Förutom bredden på bloggen
• Jag försökte faktistkt det också, men det funkade inte
• Typiskt va?

 

 

I skrivande stund sitter jag instängd i arbetsrummet med min dorf. Hon ligger och sover på mattan. Fast egentligen tror jag att hon bara sover räv... Om jag skulle resa mig och gå till dörren tror jag hon skulle sticka ut som en pil.

 

Det är svårt att bara plugga till ett G. Jag har alltid haft en press på mig själv att prestera bra, att liksom alltid ta vara på den tid man har till att plugga, att räkna varenda uppgift tills man har gjort och kan alla som finns. För bra betyg kommer ju inte gratis. Åtminstone inte för mig. Så har jag inte pluggat på de tillfällena jag känner att jag kan plugga och går iväg och är medveten om att jag inte kan alla uppifter i boken så får jag ångest. Det känns inte bra. Jag kommer förmodligen inte få det där MVG:t jag vill åt då. Så när jag nu sitter och pluggar till ett G känns det bara märkligt. Märkligt, men rätt gött.

 

Det är Fysik B jag läser. B eller 2, vad du nu är van vid. Valde bort den i gymnasiet för att Fysik A-plugget tagit sådan tid och trodde inte jag skulle behöva den. Jag hade nog rätt. För jag tror fortfarande inte att jag kommer behöva den här kursen, men ja, man vet aldrig. Dessutom är det ju gött att ha något att göra (läs: man får studiebidrag yäää).

 

Jag går inte på lektionerna, endast labbar och prov, och sitter hemma å läser på. Gjort allt de gjort hittills, kört igenom uppgifterna, men känner inte att jag förstår all bakgrund. Det är det som är skillnaden mellan G och MVG tror jag. Om man förstår så kan man lägga ihop ett och två och sedan pyssla ihop en egen lösning till de allra svåraste uppgifterna. Kan man alla formler, men kanske inte förstår dem helt, så kan man inte göra de svåraste. Däremot klarar man de mindre komplexa ganska lätt. Fysik är ju trots allt mest formler.

 

 

Jag la in en omotiverad linje här ovanför. Hoppas ni tycker den är fin. Men ja, det är vad jag gör. Fysikplugg. Och så skriver jag på min bok, har jag sagt det? Har jag nämnt att jag skriver en bok? Jag skriver en bok. Det är kul. Jag gillar att skriva. Är över 300 sidor nu. Det känns ganska lite, fast ändå inte på något sätt. Det kändes otroligt stort att komma över 100-sidors gränsen. Som att det plötsligt var på riktigt. Ingen riktig bok är ju under 100 sidor liksom... daah... 200 kändes också rätt stort. Stort, men mindre. Och när jag korsade 300 var det mest "Jaha, 300 nu då... Jaha" och så fortsatte jag skriva. Närmar mig slutet. Om jag gissar kommer den hamna på runt 370 sidor kanske. 350? Då har jag kommit till slutet. Men sedan ska jag börja om. Bävar inför det... Hur ska jag orka gå tillbaka och först radera 30 sidor helt, sedan in och skriva om dialoger och annat, lägga till och ta bort saker? Nä, det får jag inte tänka på än. Har ett efterlängtat slut att skriva först.

 

 

 

Nu är jag hemma från Dänmärk. Älskar Danmark. Åtminstone där vi är.

Today är jag på väg att titta på ny säng. Fick nyss reda på att min säng är äldre än jag, kanske 30 år faktiskt! Jättemjuk och go, men det märks att den är gammal nu. Behöver en lite bredare dessutom. Blir fint.