Nerpackad

Det känns så otroligt konstigt. Mitt rum ekar nästan. De mysiga gardinerna är borta och nerpackade och utbytta mot mina gamla, glesa. Min bokhylla ser ju riktigt snygg ut, med mycket av mitt smink och mina smycken nedplockande i lådor. Mattan är borta. I morgon kommer denna dator också vara försvunnen tillsammans med mitt täcke och kuddar.
 
Alltså, shit.
 
Det är en så skrämmande tanke att flytta miiil bort från där jag hela tiden varit. Från familjen. Från pojkvännen. Så läskigt. Så sjuk känsla att se allt detta packas in i bilen och i morgon kväll pryda ett litet korridorsrum mitt i det okända.
 
Och det ska bli så sjukt kul. Jag är så ivrig över att få fixa mitt eget. Få möblera om de få möbler som redan finns där. Få sätta min egen prägel, hänga upp mina gardiner i fönstret och lägga mitt täcke och mina kuddar på sängen. Och ska bli roligt att få en utmaning. Att komma helt ensam till en helt främmande grupp människor som alla bär samma Noll-bricka runt halsen och som (förhoppningsvis) är minst lika nervösa och vilsna som jag.
 
Det är så läskig och ledsamt och förvirrande och roligt på en och samma gång att jag snart exploderar. Hjärnan går på högvarv och vill inte sakta ner. Som när man spelar Stress.
 
Nu ska jag försöka lugna mig en aning, njuta över att jag packat klart (nåja, för idag åtminstone) och se fram emot en underbar kväll.
 
Puss på er.

Trötthetsmisstag

Glömde helt berätta vad jag gjorde häromdagen. Har haft flera dagar i rad när ingenting gick som jag ville och detta var dag 1.
 
Ni vet hur man kan göra trötthetsmisstag? Man går upp på morgonen och är liksom inte riktig vaken i huvudet än, gör saker på rutin och så blir det fel. Har t.ex. hällt juice i filtallriken och hur många gånger som helst varit nära på att ta tvål på tandborsten. Känner ni igen er? Häromdagen gjorde jag vad som för mig är det största trötthetsmisstaget hittills.
 
Jag vaknar och drar mig i sängen en stund innan jag går upp (vilket egentligen borde göra mig piggare och klarare i huvudet, men icke). Släpar mig trött ut till badrummet, går in, öppnar toalettsitsen och... slänger ner mina trosor. I toaletten.
 
...
 
Kortslutning. Sedan står jag där och betraktar vad jag precis gjort och plötsligt slår det mig; vad fan sysslar jag med???? Och så börjar jag fnissa lite åt hur dum i huvudet jag är innan jag fiskar upp dem igen.
 
De skulle självklart till tvättkorgen och inte ner i toan.

Jag nyser och håller på

TJENARE.
 
Blivit allergisk mot Dieseldorfen igen. :( Kräver faktiskt en ledsen smily. Det har ju varit så otroligt varmt i sommar och hon har ju så mycket päls så hela huset är nu fullt av katthår trots dammsugare och trasor. Kan vara därför jag känner av allergin mer nu.
 
Gammal bild på Dorfen för att visa fluffet.
 
Hur som helst kom det ju ganska lägligt i och med att jag flyttar på fredag. På fredag. Flyttar. Alltså. Jag kan inte riktigt förstå vad det innebär. Funkar inte riktigt. Ska jag verkligen klara mig själv nu!? VEM SKA TVÄTTA? LAGA MAT? VEM SKA JAG STÖRAS AV VID FRUKOSTEN?
 
Sjukt är det. Har lite packångest. Svårt att riva ut kläderna ur garderoben och slänga dem i väskor/påsar. Det är ju inte som end of the world här men känns lite så.
 
Nu ska jag gå upp och ta en dusch. För det är dags nu.
 
PUSS.

RSS 2.0