Tim sitter på sängen och grejar på min iPad. Kände att jag hade stark blogglust och rådfrågade honom om vad jag skulle skriva. Det kom inget vettigt därifrån. Tyvärr.

 

 

Jag är stolt över mig själv. I vanliga fall brukar det bli så att jag kommer igång med träning och tränar både ordentligt och regelbundet. Och som alla andra dödliga blir jag då och då sjuk och blir tvungen att ta träningsuppehåll, vilket hittills alltid resulterat i att jag inte kommer igång med träningen igen. Visst, något pass då och då, men aldrig lika intensivt som före. Men den här gången! Den här gången har jag lyckats att bryta mitt mönster! I söndags tränade jag hemma, ett medeljobbigt pass, och igår gick jag på ett kondition/styrkepass på kvällen. Alltså man dör lite i musklerna av det passet. Idag skottade jag uppfarten och kom på mig själv fundera över om jag fått ryggskott, men insåg ganska snabbt att det nog var träningsvärk.

 

Förresten, kan ni känna skillnad på ont i ryggen och träningsvärk? Inte jag! Tror alltid jag fått problem med ryggen när jag får träningsvärk.

 

Det var inte det jag skulle skriva om. Jag är stolt över mig själv! Jag tränar! Trots att jag tagit mig igenom en tuff förkylning. Så bra är jag. Och nu ska jag fortsätta hålla igång. Har redan planerat för två eller tre pass innan jag sticker och åker skidor. Yes. En vecka kvar. YES.

 

 

Har suttit och googlat runt lite efter att ha sett den här hashtaggen på flera olika ställen senaste tiden. Folk verkade lika ovetande som jag. Nu har jag däremot stött på en artikel (hade länkat om jag inte redan klickat ner rutan ..) om att det är Timbuktu som står bakom och att han ska släppa sin singel Spring den 31 januari. Måste säga att om så är fallet blir jag aningen besviken. Visst är han bra, men hade varit roligare med något mer episkt.

 

Om ni inte sett videorna kan ni kolla här.

Då min bekanta Maria nämnde mig i ett inlägg på sin blogg kände jag mig så illa tvungen till att skriva ett inlägg. Det är ju inte mer än rätt liksom.

 

Jag spelar in en låt. DET NI. Ack, det var längesedan senast jag och min gode vän Keyboard gjorde låtar tillsammans. Har precis kommit ihåg en av alla tusen låtar jag började på men aldrig avslutade, men denna ska jag faktiskt se till att få klar. De är fin. Och om väldigt gamla känslor, haha. Ja, jag är så blödig och passionerad och fånigt romantiskt så det smäller om det. Vilket inte alls är något dåligt. Nä, faktum är att fler borde vara sådär töntigt romantiska. Det hade blivit en mycket kärleksfullare värld – och kanske även respektfullare! Kärlek är lösningen på allt.

 

Nu ska jag fortsätta, ville egentligen bara säga hej. Hej. Puss på er.

 

 

 

Ps.

Ds.

Vet inte riktigt vad jag ska göra. Min kollega försvann ner till lärarrummet men känner inte riktigt för det. Så sitter hellre kvar i klassrummet i denna underbara tystnad. För det är skönt att få vara ensam. Jäpp.

Jag är sådan träningsabstinens att det riktigt sticker i kroppen på mig. Otroligt va? Men vet ni vad? JAG SKA TRÄNA IDAG. Ahhh det ska bli så härligt. I och för sig ska jag inte köra fullt ös – fortfarande inte 100% frisk – men boy vad skönt det ska bli att få komma igång lite igen. En vecka och tre dagar har gått. Heliga bananer. Det är lång tid för att ha tränat minst 2 ggr/vecka under en ganska lång tid nu.

 

 

Jag borde skriva ett helt inlägg om barn. Börjat jobba på förskolor och lite sådant där och jag vet inte om det bara är jag som är extra kritisk, men jag ser så mycket jag tycker är fel överallt. En av alla saker jag lagt märke till och stör mig på är de föräldrar som klär sina döttrar i helrosa outfits. Rosa overall, rosa mössa, rosa vantar och under har de en rosa klänning. Som de andra sa "där borta står rosa gänget". Hade man inte kommit från det där med att rosa enbart är en tjejfärg? Det blir så tydligt nu.

 

Nåja, det är väl trots allt deras val. Ändå blir jag störd av det. Men som sagt, får väl ägna ett annat inlägg åt att klaga på det, hehe.

 

Nu ska jag redigera bok! Puss på rumpen.

Nu ni, mina fina läsare, ska jag lägga upp något som åtminstone jag tyckte var roligt att läsa! På min gamla blogg (den här, om ni glömt!) hittade jag den här fina listan som jag kämpade på med. Det var berättelser om min första kärlek, vad jag åt för dagen och "min bästa vän" här nedanför. Kanske borde jag göra om och göra färdigt den där listan? Känner mig ganska anonym, inte bara för er utan för mig själv också! Vem är jag? Who knows?! Ni vet att internet is a lie, va? Jag kan egentligen vara en 87 år gammal gubbe som bor på Irland. Nä, nu ska jag låta er läsa om min bästa vän. Fatta den friendzonen. Jäklar assåå. Stackars Tim. Allt nedanför är då alltså skrivet för ungefär exakt 3 år sedan.

 

 

Dag 06 - Min dag.

Dag 08 - Ett ögonblick.

 

 

Nu är det så att jag faktiskt inte rankar mina vänner så att det finns en "numbah 1", så därför är det svårt att säga vem som är min allra bästa vän. Vi har min äldsta, underbara vän Simone, som jag träffade på BB. Sedan har vi även en somvar av mina allra bästa vänner, som inte längre är min vän tyvärr. Sedan har vi Johanna, som blivit som en syster för mig då våra familjer är som en och samma familj. Jag kan fortsätta såhär ett tag till, men det är ju inte det som är poängen.

 

Jag har en vän, som står mig väldigt nära nu, som verkligen är värd att hyllas. Det är förmodligen den absolut snällaste och mest omtänksamma människan som går på denna jord. Han har ett hjärta av guld.

 

Hans namn har blivit nämnt här i bloggen ett antal gånger, men det gör inget att nämna det en gång till. Tim är hans namn och vi har gått i samma klass sedan fyran. Jag blev kär i honom då, i fyran, och gullig som man är frågade jag chans! Med lapp och allt. Och gissa vad? Den lille holländaren svarade ja! Hähä.

 

 

 

Sedan blev han jätte kaxig (förlåt Tim) så jag gjorde slut, haha, så då slutade vi ju även umgås och vi blev endast klasskompisar. Sedan pratade vi knappt över huvud taget i flera år. I åttan - rätta mig om jag har fel - kom han med i skolbandet som basist och jag blev sjukt avundsjuk på honom, men året därpå gick pianisten ut grundskolan och då blev jag erbjuden den lediga platsen. Tim pushade mig och till sist sa jag ja, vilket jag är grymt tacksam för. Så tack än en gång för att du nästan tvingade in mig där!

 

Vi hade börjat prata mer och mer och i åttan, nian någon gång hade vi blivit väldigt bra kompisar. Två musikfreaks. Sedan dess har vår vänskap fortsatt växa och nu är han en av mina närmsta vänner och vi har obeskrivligt många, konstiga minnen tillsammans.

 

Som den gången han fick för dig att han orkade bära mig på dina axlar ända till skolan. Det var en solig, sval dag och jag minns att han hade stora röda skavsår på axlarna efteråt, haha. Ledsen för det!

 

Eller den gången vi var hos mig med Isak och Johannes och Isak råkat få i sig något olämpligt. Han låg och skrattade oavbrutet i 10 minuter åt "taiaffär" och vi skrattade minst lika mycket, fast åt honom.

 

Och alla våra långa promenader. Då vi gått i flera timmar ute i mörkret och pratat om allt och ingenting.

 

Eller alla de gånger vi repade med bandet. Och de gånger vi spelade. Den gången vi vann förstapris och fick spela in i stuido!

 

Han är helt enkelt en underbar vän och jag hoppas - nej, jag vet - att vi kommer hålla ihop ett bra tag han och jag. Som Piff och Puff, fast basisten och pianisten.

 

 

Här sitter jag, snorförkyld och med ett bultande huvud. Det känns som att det bara är jag i hela världen som inte tycker att te hjälper mot ont i halsen utan till och med kan göra det värre. Kallt vatten däremot! I och för sig vet jag att det hjälpt mig förut, så kanske att det är olika slags ont i halsen... Nåja. Kakor hjälper alltid i alla fall, hehe.

 

Haft en mysig helg med bland annat hamburgarbak som jag måste visa er. Tänkte att det får bli riktiga kamerabilder och inte bara från mobilen den här gången, därför så dyker de upp här när jag lägger över bilderna till datorn. De blev hur coola som helst (och jääättegoda!). Maria och Johanna som var lika delaktiga som jag i dem har däremot inte fått smaka dem för det hanns inte med den kvällen! De får skynda sig hit innan jag äter upp alla.

 

Sitter och redigerar boken. Det är riktigt frustrerande faktiskt. Jag vill minska ner den för på sina ställen känner jag att den är för långdragen, men det är väldigt svårt. Det jag skrivit är ändå relevant och passar in bra, så det fungerar inte riktigt att markera och radera. Istället borde jag skriva om det. Och det är ju självklart ett JÄTTEjobb, så jag försöker undvika det så gott det går.

 

Nu ska jag fortsätta med mina kritiska ögon och se till att få klart det här någon gång.

 

Men nu gör jag ett nytt försök! Jag blir kallad "GG" av holländaren. Tydligen betyder det grumpy girl. Vet ni varför jag är grumpy????????? Det är snö ute och det faller hela tiden ännu mer. Och jag har inga vinterskor längre. Glömde dem efter ett pass igår och gick hem i mina gympaskor. Fml. Vet ni hur länge jag har letat efter ordentliga vinterskor? Det handlar om flera år! OCH SÅ TAPPAR JAG BORT DEM! Är så sur.

Får hoppas att någon tagit hand om dem eller att de står kvar (mot alla odds). Ska leta senare. Nej, fy, detta fick mig på väldigt dåligt humör.

Nej nu har jag varit pysslig till tusen. Jag har gjort läppbalsam. Visserligen hade jag inte tillgång till allt det där jag vill ha i, men jag testade lite olika saker och konsistensen blev åtminstone bra! Däremot ville jag gärna haft i olja så att alltsammans skulle lukta vanilj. Kunde inte hitta det någonstans när jag var runt. Sämst. Är ju för otålig för att beställa från nätet.

Nu sitter jag i soffan, med bror min bredvid mig. Hade förväntat mig en ensam morgon, men hans svenska blev inställd. Gött! Så nu sitter jag och ser det han ser på tv, vilket är Sherlock.

Ska pyssla och experimentera idag! Funderar nästan på att starta en pysselsida och lägga upp lite. Bakar ju, pysslar med lera, grejar med nagellack osv osv. Så mysigt. Älskar att pyssla. Skapa. Att jag är en perfektionist gör det däremot jobbigare och det jag gör tar längre tid. Men men, det betyder att jag nästan alltid är nöjd i slutet!

Pappa vann en cupcakes-bok i en paketlek nu i jul. Han gav den till mig istället så fick han mina värmeljus, hehe. Bra deal.

Så nu till denna lugna spelkväll till ära har jag testat kladdiga chokladcupcakes. Skulle själv egentligen säga muffins faktiskt. Det bästa är att jag kört i en chokladbit i varje som nu har smält och kommer bli sååå gott. Mums! Nu ska de bara ätas upp också.

Haha, nej men! Min statistik sköt i höjden... Förväntade ni er den där julvideon som brukar dyka upp? Tyvärr gubz. Blir ingen i år. Eller förra året. Alltså det här är så förvirrande.

 

Gott nytt år på er! Första januari idag. .... Alltså.... Nej, ska kolla datumet. En sekund. Andra. Okej. Då börjar jag om.

 

Gott nytt år på er! Andra januari idag! År 2014. Det värsta med att det blir nytt år är att jag i någon-några månader kommer fortsätta skriva -13 när jag ska fylla i något datum. Och behöva sudda. Och inte äga något sudd. Utan få kleta ut det så gått det går och få ett grått moln på pappret eller eventueullt styrka över, men det är så fult. Annars tycker jag inte det finns något dåligt med att det är ett nytt år. Nytt år, nya möjligheter. Jag ser fram emot ett bättre år än det förra.

 

2013 var både jätteroligt, spännande och utvecklande, men även skitjobbigt, ledsamt och besvärligt. Våren var det förstnämnda och hösten det sistnämnda. Saker och ting har hänt och lätt till andra saker, men jag kan glatt säga att jag kommit ur den där mörka dimman och befinner mig i betydligt ljusare tider! Shit, vad poetiskt. Metaforiskt. Japp. Jag har blivit tillsammans med min bästis, tagit studenten, fallit ihop, rest mig upp, skrivit klart en bok och därför hoppat omkring av lycka! Hihi. Ska fortsätta redigera den idag. Tagit en paus.