Man faller lätt tillbaka i gamla banor

Väckte bror min vid kvart i tio, konfunderad över att han inte gått upp än. För han brukar väl gå upp tidigare? Även när han har sovmorgon? Knackade på och hörde "vaaa?..." där inifrån. "När ska du upp?". Tystnad. "Faaan...!"

Så jag fick skrapa bilen och skjutsa honom. Han kom bara fem minuter för sent tack vare min episka körteknik (läs: hets).

Nu sitter jag och har för tillfället tagit en paus i fysikräknandet för en viss hårboll gick ner i sina gamla spår så fort jag slog upp böckerna. Hon har nog saknat att kunna störa såhär. Det är liksom inte samma sak med min bror. När hon lägger sig över hans grejer så klappar han henne lite och trycker sedan bort henne lite lätt. Jag gosar massor när hon gör såhär. Vet. Jättedumt. Men jag gillar i och för sig detta gosbeteende hos vår annars ganska självständiga misse. Hon ska vara med överallt, men helst bredvid och inte i knät. Putte.




Kommentarer
Postat av: Jobin Calworth

Hej, gillar du hallonmumrikar?

Svar: Vem gör inte?
engulsko.blogg.se

2013-11-24 @ 22:43:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0