Nu trivs jag som bäst

Vaknade av en stor smäll. Det kändes nästan som att själva huset skakade. Såg upp ur sängen, förvirrad, men förstod direkt vad det var. Holländaren hade däremot inte förstått. "Var det någon som knackade på dörren?" mumlade han sömndrucken. "Det var åska."

Så genast flög jag upp ur min alldeles för varma säng. Äntligen ett sådant här väder! Regnet öste ner utanför mitt öppna fönster medan jag förtvivlat försökte få på mig en tröja och ett par strumpor.

Nu .. Åh! Attans bananer vad det smällde nu igen! Som att tusen stora stenbumlingar fallit från himlen och landat på hög borta vid skogen ett par hundra meter bort från vårt hus. Åh, som jag myser. Kanske dags att göra en kopp te, äta upp kakorna vi bakade igår och sätta mig och läsa. Eller kanske skriva.

Soligt väder må vara härligt och underbart och jag tycker att är det sommar så ska det vara fyllt av det vädret till 100%. Men jag kan inte säga annat än att jag längtat efter detta. Och naturen. Naturen var ju helt uttorkad. Jag och naturen har längtat efter detta.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0