Rumpkingz

Hoppas ni förstår min otoligt finurliga ordvits i rubriken. Nej, det är ingenting suspekt.
 
Idag har jag och min holländare bakat. Vi gillar att baka. Eller så är det jag som tycker om det och sedan tvingar honom, men han är så snäll så han bara ler och nickar och blandar mjölet med bakpulvret.
 
Sådana här fina gjorde vi i våras:
 
 
Den här gången kände vi för att vara lite mer YOLO och inte göra någonting med citron, så vi tänkte "Espressocupcakes". Det blev fruktansvärt lyckat. FRUKTANSVÄRT. De kanske inte ser så goda ut, men de var helt perfekta. Lagom mycket kaffesmak och lagom söta. Frostingen bara smälte i munnen.
 
Men vägen dit var lång. Det stod "1,5 dl farinsocker" och så kollade jag i våra lådor där jag såg en sådan påse. Allt var lugnt. Det jag inte räknat med var att påsens innehåll långsamt transformerats till en stor stenklump. Holländaren gick och drämde i hela förpackningen i en sten utanför huset (för att vi skulle kunna krossa småbitar i en mortel), men då gick stenen sönder.
 
Fast nä. Så stark var den kanske inte. Förpackningen däremot sprack. Det här var i alla fall det vi fick göra i kanske en halvtimme innan vi hade krossat allt och lyckats få ihop till 1,5 dl. Ett nytt sätt att tillverka socker på!
 
 
Här är slutresultatet, med en kaffeböna uppepå!
 
  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0