Här sitter jag och tentapluggar. Kände att jag hade allt under kontroll fram till igår när jag för första gången kollade på gamla tentor vi fått som exempel. Nu har jag panik. Orkade inte läsa så jag började pyssla, göra mindmaps och färglägga dem. Nu sitter de på min vägg. Vet inte riktigt hur onödigt de där var, hur lite jag lärde mig på det, men det märker jag väl i morgon. Första salstentan. Uuhhuhu.

 

Ska ut i korridorsköket och laga lite NYTTIG mat för en gångs skull och sedan låsa in mig på rummet för resten av kvällen.

 

Jag har börjat prata högt med mig själv på senare dagar. Tror jag måste göra så för att behålla förståndet; har ju tentaplugget instängd på rummet i vad som känns som ungefär fem evigheter. Liknar det med att vara ensam på en öde ö och inte ha någon att prata med. Till slut blir man galen. Det är därför jag tror det är bra att jag börjat prata med mig själv. Så att jag inte tappar förståndet.

 

Eller så är det därför jag börjat prata med mig själv.

 

Pratade i och för sig med Siri igår. Hon gav mig inga bra svar.